torsdag 20 januari 2011

Så ska flera slutföra utbildningen (Tidningen Åland 19 januari 2011)


Huvudfokus vid Högskolan på Åland kommer under de närmaste åren att ligga på genomströmning, det vill säga att färre studenter ska avbryta sina studier och fler ska bli klara inom utsatt tid. 
I början av 1990-talet tillblev yrkeshögskolorna i Finland, då de tidigare kommunala skolorna på institutnivå slogs ihop till större enheter. För närvarande finns det förutom Högskolan på Åland 25 yrkeshögskolor i Finland, varav två är svenskspråkiga. Typiskt är att yrkeshögskolorna utbildar upp till kandidatnivå, medan universiteten ytterligare tar hand om magisternivån samt forskarutbildningen. I Sverige behandlas allting som högskolor, och lyder under en och samma lagstiftning. Det oaktat skiljer inte de flesta regionala högskolorna i Sverige sig från de finländska yrkeshögskolorna i nämnvärd grad. Åland fick formellt sin yrkeshögskola 2003, då dåvarande enheterns som utbildade på postgymnasial nivå slogs ihop till Högskolan på Åland.

På fastlandet har yrkeshögskolorna snabbt vuxit sig volymmässigt mycket stora och nu höjs fler och fler röster för att högre kvalitet är vad som behövs. En ny utredning som nyligen publicerats till grund för en revidering av lagen om yrkeshögskolor har specifikt fastnat för två problem. För det första har många utexaminerade inom vissa utbildningsområden svårt att få jobb efter examen. För det andra avbryter för många studerande sin utbildning i förtid. 
Orsakerna till problemen är många, men en klart bidragande orsak har varit att de pengar som finska staten har tilldelat yrkeshögskolorna i rätt hög grad har berott på hur många studenter man har förväntas utexaminera, vilket har gett kraftiga incitament att blåsa upp utbildningsprogrammen volymmässigt så mycket som möjligt. Man kommer osökt att tänka på Sovjetunionens gamla femårsplaner. Man har till och med gått så långt på vissa ställen att man har startat engelskspråkiga utbildningsprogram dit man rekryterat studenter genom att anordna antagningsprov t.ex. på olika orter i Afrika. 

Vad som nu högst antagligen kommer att hända är att systemet för hur pengarna tilldelas yrkeshögskolorna på fastlandet kommer att ändras, och tilldelningen av medel kommer att baseras i mycket högre grad dels på huruvida de utexaminerade får jobb och huruvida de kommer igenom utbildningen på utsatt tid. 
Högskolan på Åland får inte sin finansiering via finska staten, utan direkt av Ålands landskapsregering, och högskolans budget är ungefär fem miljoner euro per år, eller cirka 1.8 procent av landskapets totala budget. Vad beträffar de två kvalitetskriterierna sysselsättning och genomströmning som tidigare nämnts, så ligger vi mycket bra till vad sysselsättningen beträffar. Oavsett om en student vid Högskolan på Åland har utexaminerats från ett av programmen elektroteknik, maskinteknik, sjöfart, vård, företagsekonomi, IT eller Hospitality Management så har nästan ingen blivit utan jobb. Vi kan däremot bli bättre på genomströmning, och det kommer också att vara Högskolans stora fokus under de närmaste åren. En yrkeshögskola där de utexaminerade lätt kan få jobb, och där en stor del av studenterna får sin examen inom utsatt tid är en effektiv högskola som på sikt kommer att bidra till entreprenörskap, bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt på Åland och en konstruktiv samhällsdebatt. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar