fredag 18 maj 2012

Varför går det bra för Sverige? - Recension i Ekonomiska Samfundets Tidskrift


Andreas Bergh och Magnus Henrekson: Varför går det bra för Sverige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling.
2012, Ivrig & Fores ISBN10: 9197950505 ISBN13: 9789197950503

Varför går det bra för Sverige?

Samhällsekonomerna och debattörerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm har skrivit en debattorienterad bok med titeln ”Varför går det bra för Sve- rige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk utveckling.”

Bokens huvudtes är egentligen rätt enkel. Författarna utgår ifrån att det faktum att reell BNP-tillväxt i Sverige har varit stark i förhållande till jämförbara länder under de senaste 20 åren, och att detta inte är något oförklarligt fenomen utan relativt enkelt kan förklaras med att Sverige har gjort det man bör göra i termer av ekonomisk politik för att göra den ekonomiska tillväxten snabbare. Framför allt hävdar författarna, att den snabbare ekonomiska tillväxten kan tillskrivas det att man minskat den offentliga sektorns storlek mätt som skattekvoten från ca. 60% i slutet av 1980-talet till dagens ca. 46%. Författarna är också relativt optimistiska vad framtiden beträffar – man hävdar att det finns ytterligare utrymme att fort- sätta med ekonomisk-politiska reformer som kommer påverka tillväxten positivt i framtiden.

Bokens egentliga kärna, kapitlen ” Hur kan vi veta om en stor offentlig sektor är bra eller dålig för tillväxten?”, ” Vad visar forskningen?”, ”Yrkesmässig produktion av personliga tjänster försvåras i högskatteländer” och ” Institutioner och ekonomisk utveckling” handlar om förklaringar för sambandet mellan den offentliga sektorns storlek och utformning och ekonomisk tillväxt. Det kanske mest intressanta kapitlet är ”Yrkesmässig produktion av personliga tjänster försvåras i högskatteländer” där författarna presenterar tidsavändningsdata för Sverige och USA som på ett enkelt och övertygande sätt visar att svenskar och amerikaner nog sammanlagt arbetar ungefär lika mycket, men att amerikaner spenderar mer tid i marknadsarbete, medan svenskar arbetar mer hemma. Detta beteende är fullt rationellt givet att skattekilen i Sverige är högre än i USA. Det är också anledningarna till BNP-nivån i USA är högre än i Sverige – i USA tillåts specialisering och stordriftsfördelar nå även den ekonomiska aktivitet som i Sverige görs som produktion i hemmen. Taget ett steg vidare visar också kapitlet på vilket sätt Sverige, och varför inte också Finland har en potential i att höja sin BNP-nivå genom att sänka skattekilen så att det blir mer lönsamt för hushållen att låta andra sköta åtminstone en del av det som nu produceras hemma. Boken har ett intressant värde för finländska läsare, eftersom både den förda ekonomiska politiken och tillväxtutvecklingen i Sverige och Finland har relativt likadana sedan krisen i början av nittiotalet. Det finns dock intressanta skillnader, som är belysande och lärorika. När det gäller ökandet av den ekonomiska friheten har man i Sverige varit aggressivare i Sverige. Man har gått längre vad av- regleringar beträffar, och branscher som är mer avreglerade i Sverige än i Finland är bland andra taxi, tåg och busstransport, apotek och energi. Butikernas öppethåll- ningstider är också mer reglerade i Finland än i Sverige. Överhuvudtaget verkar kon- kurrensen på tjänste- och produktmarknaderna fungera bättre i Sverige än i Finland. Om inte annat så återspeglar det här sig i en högre prisnivå i Finland än i Sverige. En intressant fråga av politisk natur är varför man inte har vågat vara aggressivare vad avregleringar beträffar i Finland.

I boken nämns också bostadsmarknaden som en marknad vars avreglering skulle vara av stor betydelse för den svenska tillväxten. Intressant nog är faktiskt den finska bo- stadsmarknaden ett undantag till det ovan- stående eftersom hyresmarknaden i Fin- land, till skillnad från den svenska, tillåter fri hyressättning och också i övrigt ger fastighetsägaren mycket större möjligheter att hyra ut sin lägenhet eller hus än vad fallet är i Sverige.

Paradoxalt nog påminner de problem som en dåligt fungerande bostadsmarknad orsakar tillväxten i Stockholmsområdet de problem som finns i Helsingforsregionen, trots en mer avreglerad finländsk bostadsmarknad. Det verkar som om både Stockholm och Helsingfors lider av väldigt höga bostadspriser som hindrar jobbrelaterad in- flyttning till storstaden. Troligtvis är förklaringen att hyresregleringen bara är en del av bostadsmarknadens problem. Det krävs alltså också andra typer av reformer. Åtminstone i Helsingforsfallet verkar det finnas en helt konstgjord brist på mark – tomt- priserna är skyhöga trots att Helsingforsregionens kranskommuner har hur mycket utrymme som helst att bygga på. Finland, och Sverige för den delen också, lider verkligen inte brist på utrymme.

Sammantaget kan man säga att Andreas Berghs och Magnus Henreksons bok är en lättläst och informativ bok som skall tas som ett skickligt inlägg i den ekonomisk- politiska debatten. Bokens främsta publik kanske inte är de professionella samhällsekonomerna, därtill är bokens innehåll till största delen för välkänt, utan boken riktar sig främst till politiker och andra beslutsfattare, eller varför inte till den intresserade allmänheten. Ytterligare kunde man mycket väl tänka sig boken som en aptitretare för studenter som börjar sina studier i samhällsekonomi.

EDVARD JOHANSSON