Kreativ förstörelse förstör inte jobbtillfredsställelsen (på finska)

http://www.etla.fi/to/att/julkaisut/2011/Etla_ATT_2011_01.pdf

Edvard pressade Björn och Borg (Tidningen Åland 28 januari 2010)

Edvard Johansson, rektor för Högskolan på Åland, pressade svenske finansministern Anders Borg och finlandssvenske finansmannen Björn Wahlroos på en debatt i Helsingfors i tisdags.

EKONOMI Bakom paneldebatten som hölls på Svenska handelshögskolan stod det ekonomiska samfundet i Finland, där Edvard Johansson är ordförande. Temat var om det vänt i ekonomin nu, och det tyckte i varje fall Borg:

– Han framhöll hur väl Sverige och Finland klarat krisen i förhållande till nästan alla andra länder. Till stor del handlar det om att Norden haft en bättre budgetdisciplin, säger Edvard Johansson.

Budgetdisciplin är ett hett ämne i lagtinget just nu. Kanske vi har något att lära där?

– Jag är ingen expert på den åländska situationen, men det blev en hel del snack om just budgetfrågor under debatten. Borg sa att det inte finns något land som råkat i trubbel för att man varit för försiktig med de offentliga finanserna. Däremot har det i regel blivit trubbel när man slarvat.

Tuffare för Finland

Björn Wahlroos, ofta rankad som en av de mäktigaste finansmännen i Norden i dag, var enligt Johansson inte lika optimistisk.

Särskilt beträffande den finländska situationen.

– Han sa att det är svårt att skämta om svenskarna som förr. De har skärpt sig. Däremot är det enligt honom värre i Finland. Finland är mer beroende av skog och elektronik, och skog och elektronik går i dag inte så bra, säger  han.

Borg har närmast stjärnstatus i dag på grund av det svenska ekonomiska undret. Märktes det?

– Han har gott självförtroende, det är helt klart. Intressant är ju också att han är ett verkligt ekonomiskt proffs. Han kan sin sak.

NIKLAS LAMPI

niklas.lampi@alandstidningen.ax

Så ska flera slutföra utbildningen (Tidningen Åland 19 januari 2011)

Huvudfokus vid Högskolan på Åland kommer under de närmaste åren att ligga på genomströmning, det vill säga att färre studenter ska avbryta sina studier och fler ska bli klara inom utsatt tid. 

I början av 1990-talet tillblev yrkeshögskolorna i Finland, då de tidigare kommunala skolorna på institutnivå slogs ihop till större enheter. För närvarande finns det förutom Högskolan på Åland 25 yrkeshögskolor i Finland, varav två är svenskspråkiga. Typiskt är att yrkeshögskolorna utbildar upp till kandidatnivå, medan universiteten ytterligare tar hand om magisternivån samt forskarutbildningen. I Sverige behandlas allting som högskolor, och lyder under en och samma lagstiftning. Det oaktat skiljer inte de flesta regionala högskolorna i Sverige sig från de finländska yrkeshögskolorna i nämnvärd grad. Åland fick formellt sin yrkeshögskola 2003, då dåvarande enheterns som utbildade på postgymnasial nivå slogs ihop till Högskolan på Åland.

På fastlandet har yrkeshögskolorna snabbt vuxit sig volymmässigt mycket stora och nu höjs fler och fler röster för att högre kvalitet är vad som behövs. En ny utredning som nyligen publicerats till grund för en revidering av lagen om yrkeshögskolor har specifikt fastnat för två problem. För det första har många utexaminerade inom vissa utbildningsområden svårt att få jobb efter examen. För det andra avbryter för många studerande sin utbildning i förtid. 

Orsakerna till problemen är många, men en klart bidragande orsak har varit att de pengar som finska staten har tilldelat yrkeshögskolorna i rätt hög grad har berott på hur många studenter man har förväntas utexaminera, vilket har gett kraftiga incitament att blåsa upp utbildningsprogrammen volymmässigt så mycket som möjligt. Man kommer osökt att tänka på Sovjetunionens gamla femårsplaner. Man har till och med gått så långt på vissa ställen att man har startat engelskspråkiga utbildningsprogram dit man rekryterat studenter genom att anordna antagningsprov t.ex. på olika orter i Afrika. 

Vad som nu högst antagligen kommer att hända är att systemet för hur pengarna tilldelas yrkeshögskolorna på fastlandet kommer att ändras, och tilldelningen av medel kommer att baseras i mycket högre grad dels på huruvida de utexaminerade får jobb och huruvida de kommer igenom utbildningen på utsatt tid. 

Högskolan på Åland får inte sin finansiering via finska staten, utan direkt av Ålands landskapsregering, och högskolans budget är ungefär fem miljoner euro per år, eller cirka 1.8 procent av landskapets totala budget. Vad beträffar de två kvalitetskriterierna sysselsättning och genomströmning som tidigare nämnts, så ligger vi mycket bra till vad sysselsättningen beträffar. Oavsett om en student vid Högskolan på Åland har utexaminerats från ett av programmen elektroteknik, maskinteknik, sjöfart, vård, företagsekonomi, IT eller Hospitality Management så har nästan ingen blivit utan jobb. Vi kan däremot bli bättre på genomströmning, och det kommer också att vara Högskolans stora fokus under de närmaste åren. En yrkeshögskola där de utexaminerade lätt kan få jobb, och där en stor del av studenterna får sin examen inom utsatt tid är en effektiv högskola som på sikt kommer att bidra till entreprenörskap, bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt på Åland och en konstruktiv samhällsdebatt.