LR borgar för alla husbyggare?

Blev nog väldigt förvånad när jag öppnade Tidningen Åland denna morgon och läste att LR skall borga för privatpersoners bostadslån. Låter som en kvarleva från tidigt 1980-tal. Slopa detta.

Icke-åländska studerande vid Högskolan på Åland – en god samhällsekonomisk affär (Tidningen Åland 12 augusti 2013)

Det åländska samhället vinner på sina icke-åländska studerande vid Högskolan på Åland. Själva studierna kostar det åländska samhället under studietiden, men denna kostnad uppvägs av studenternas konsumtion på Åland som är finansierad med icke-åländska studiebidrag och andra transfereringar. Ytterligare bidrar de studerande som blir kvar i yrkeslivet på Åland efter avslutad examen kraftigt till den åländska ekonomin.

 

Ungefär hälften av studenterna som börjar på Högskolan på Åland kommer utifrån, till allra största delen från Riket och Sverige. Jag har redan tidigare argumenterat för att detta av kunskaps- och inflyttningspolitiska orsaker är en bra sak för det åländska samhället och att andelen mycket väl kunde öka till t.ex. 80% (http://edvardjohansson.blogspot.com/2013/01/hogskolan-pa-aland-2013-och-framat-ett.html).

 

Det finns också ett klart ekonomiskt argument till varför dessa studerande är bra för Åland. Högskolan på Åland har en årlig budget på dryga 5 miljoner euro som betalas direkt av Landskapsregeringen. Ytterligare skall till det läggas till uppskattningsvis 15% i fastighetskostnader som inte går över den ordinarie budgeten utan indirekt via Landskapsregeringens fastighetsavdelning. Sedan bör man i rimlighetens namn också dra bort kostnaderna för Öppna högskolan eftersom den riktar sig nästan uteslutande till ålänningar. En rimlig approximation blir då att Högskolans examensinriktade verksamhet kostar 5,5 miljoner euro per år. Högskolan har sedan ungefär 550 studerande så en enkel tumregel blir att den årliga kostnaden per studerande är 10 000 euro.

 

Det finns ingen egen åländsk undersökning om hur mycket studerande konsumerar. Däremot ger de konsumtionsundersökningar gjorda i riket som ligger till bas för beräknande av konsumentprisindexet vid handa att en studerande som inte bor hos sina föräldrar 2006 konsumerade för 14500 euro per år. Om vi antar att det är ungefär lika dyrt att leva på Åland som i Riket i genomsnitt och därtill tar med i beräkningen att inflationen sedan 2006 har varit ca. 14% så kommer vi fram till att en studerande lägger ut ungefär 16500 euro per år i total konsumtion. Ytterligare kan vi göra antagandet att en icke-åländsk studerande kanske spenderar bara nio månader av tolv på Åland varför den åländska delen av totalkonsumtionen skulle bli 12370 euro. Med största sannolikhet går största delen av dessa pengar till hyra och mat.

 

Vad som nu är helt fundamentalt är att de icke-åländska studenternas studiemedel kommer från de finska respektive svenska studiestödsmyndigheterna, så i princip blir det så att det åländska samhället betalar 10000 euro per år för utbildning men får istället 12370 euro i konsumtion som sker med pengar transfererade från utanför Åland.

 

Situationen blir än mer positiv då man tar till hänsyn vad som händer efter examen. Av de icke- åländska studenter som blev utexaminerade 2011 från Högskolan bodde och arbetade 40 % på Åland ett år senare. Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar bidrar varje 24-29-åring med ca. 4 500 per år NETTO till den offentliga ekonomin och varje 30-34-åring i snitt med 11 300 euro per år till den offentliga ekonomin. Detta beroende på att skatteintäkterna för personer i dessa åldrar i snitt är större än samhällets transfereringar till dem. Orsaken till att 30-34-åringarna bidrar med så mycket mer än 24-29-åringarna är att en mycket större andel av 24-29 åringarna är studerande som inte betalar skatt. 30-34-åringarna är till största delen skattebetalare. Av just den orsaken är det också sannolikt att de nyutexaminerades bidrag till samhällsekonomin per år är närmare 11 300 euro än 4 500 euro eftersom de förstås inte är studerande.

 

Summa summarum, icke-åländska studerande kostar förstås under studietiden, men deras konsumtion som finansieras med icke-åländska pengar kommer det åländska samhället till godo. Dessutom stannar en del av studenterna kvar på Åland efter avslutade studier, och bidrar då kraftigt till den åländska samhällsekonomin.