Recension av: Blir vi sjuka av inkomstskillnader? av Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström

Inkomskillnader får synnerligen stor utrymme i media i många länder, också i Sverige och Finland. Att inkomstskillnaderna har stigit under de senaste åren är också ett rätt välkänt faktum. I allmänhet brukar man vara upprörd over att ojämlikheten har ökat. Men vad leder den ökande inkomstojämlikheten egentligen till? Varför är inkomstojämlikhet farligt, om det faktiskt är farligt?

 

Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström har skrivet en bok om en av dessa möjliga negativa konsekvenser, nämligen hälsan. Onekligen träffar boken på så vis rätt, eftersom hälsan utan tvivel måste betraktas som en helt central företeelse för vår mäskliga välfärd.

Boken kan utan tvivel rekommenderas för alla som är intresserade av samhällsekonomi, hälsoekonomi, och samhällspolitik i största allmänhet. Den är redig, tydlig och skriven med stor sakkunskap. I princip är boken en omfattande litteraturstudie skriven på ett något mer fylligt sätt än vad man skulle förvänta sig av en artikel som kunde återfinnas i t.ex Journal of Economic Literature.

Blir vi då sjuka av inkomstskillnader? Nja, är nog bokens budskap. Det tycks vara väldigt svårt att finna ett robust negativt samband mellan hälsa och inkomstojämlikhet. Om man inkluderar studier som mäter effekter på subjektiv, alltså självuppfattad, hälsa finner man vissa tendenser till negativa samband, men den övergripande bilden är nog att detta inte finns. Det innebär att tidigare studier som uppseendeväckande nog fann negativa effekter användande enkla statistiska korrelationer för t.ex. amerikanska delstater mer eller mindre har blivit motbevisade av senare forskning där man använt bättre data och modernare metoder.

Även om resultaten av denna forskning nu pekar åt detta håll, finns det onekligen en hel del viktiga och intressanta aspekter inom denna litteratur där det definitivt behövs ytterligare forskning. Den första gäller de teoretiska förklaringarna till varför inkomstojämlikhet, till skillnad från absolut fattigdom, skulle vara något som påverkar hälsan negativt. En någotsånär plausibel teori kanske är en slags avundsjuketeori, som skulle gå ut på att en person åtminstone kan bli psyksikt sjuk av att det börjar gå bättre för omgivningen medan man själv stampar på stället. Men som sagt, mer forskning behövs på detta område.

En annan högeligen intressant aspekt gäller en individs referensgrupp, dvs. vem man jämför sig med. Hur stor är egentligen gruppen med vilken en individ jämför sig med? Är det ett helt land? Är det en region, eller är det någon annan mycket mindre grupp? På denna punkt verkar det finnas rätt litet både vad gäller teori och empiri.

Sammanfattningsvis är det klart att sambandet mellan hälsa och inkomstojämlikhet fortsättningsvis kommer att vara ett omstritt ämne, både vad forskning och samhällsdebatt beträffar. Detta är bra för ibland får man uppfattningen att den akademiska diskussionen åtminstone bland nationalekonomer verkar handla litet väl mycket om hur man mäter inkomstojämlikhet, medan man inte verkar så intresserad av vad den egentligen leder eller inte leder till.

Och fler områden förutom hälsan väntar runt hörnet. Om vi är så bekymrade om inkomstojämlikhet borde vi i större utsträckning ge oss i kast med andra relevanta utfall, såsom brottslighet och ekonomisk tillväxt. Visserligen finns det en hel del forskning om detta redan, men åtminstone i media verkar debatten hel sonika ta ett abrupt slut när man konstaterat att inkomstojämlikheten ökat, medan man inte orkar gå vidare till nästa steg, dvs eventuella effekter. 

(Publicerad i Ekonomiska Samfundets Tidskrift 1/2013) 

Edvard Johansson

Docent i nationalekonomi och rektor för Högskolan på Åland