Andreas Bergh och Magnus Henrekson: Varför
går det bra för Sverige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk
frihet och ekonomisk utveckling.
2012, Ivrig & Fores ISBN10: 9197950505
ISBN13: 9789197950503
Varför går det bra för Sverige?
Samhällsekonomerna och debattörerna Andreas
Bergh och Magnus Henrekson från Institutet för Näringslivsforskning i
Stockholm har skrivit en debattorienterad bok med titeln ”Varför går det bra
för Sve- rige? Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och
ekonomisk utveckling.”
Bokens huvudtes är egentligen rätt enkel.
Författarna utgår ifrån att det faktum att reell BNP-tillväxt i Sverige har
varit stark i förhållande till jämförbara länder under de senaste 20
åren, och att detta inte är något oförklarligt fenomen utan relativt enkelt
kan förklaras med att Sverige har gjort det man bör göra i termer av
ekonomisk politik för att göra den ekonomiska tillväxten snabbare. Framför
allt hävdar författarna, att den snabbare ekonomiska tillväxten kan
tillskrivas det att man minskat den offentliga sektorns storlek mätt som
skattekvoten från ca. 60% i slutet av 1980-talet till dagens ca. 46%.
Författarna är också relativt optimistiska vad framtiden beträffar – man
hävdar att det finns ytterligare utrymme att fort- sätta med
ekonomisk-politiska reformer som kommer påverka tillväxten positivt i
framtiden.
Bokens egentliga kärna, kapitlen ” Hur kan vi
veta om en stor offentlig sektor är bra eller dålig för tillväxten?”, ” Vad
visar forskningen?”, ”Yrkesmässig produktion av personliga tjänster
försvåras i högskatteländer” och ” Institutioner och ekonomisk utveckling”
handlar om förklaringar för sambandet mellan den offentliga sektorns storlek och
utformning och ekonomisk tillväxt. Det kanske mest intressanta kapitlet är
”Yrkesmässig produktion av personliga tjänster försvåras i
högskatteländer” där författarna presenterar tidsavändningsdata för
Sverige och USA som på ett enkelt och övertygande sätt visar att svenskar
och amerikaner nog sammanlagt arbetar ungefär lika mycket, men att amerikaner
spenderar mer tid i marknadsarbete, medan svenskar arbetar mer hemma. Detta
beteende är fullt rationellt givet att skattekilen i Sverige är högre än i
USA. Det är också anledningarna till BNP-nivån i USA är högre än i
Sverige – i USA tillåts specialisering och stordriftsfördelar nå även den
ekonomiska aktivitet som i Sverige görs som produktion i hemmen. Taget ett
steg vidare visar också kapitlet på vilket sätt Sverige, och varför inte
också Finland har en potential i att höja sin BNP-nivå genom att sänka
skattekilen så att det blir mer lönsamt för hushållen att låta andra
sköta åtminstone en del av det som nu produceras hemma. Boken har ett
intressant värde för finländska läsare, eftersom både den förda ekonomiska
politiken och tillväxtutvecklingen i Sverige och Finland har relativt likadana
sedan krisen i början av nittiotalet. Det finns dock intressanta skillnader,
som är belysande och lärorika. När det gäller ökandet av den ekonomiska
friheten har man i Sverige varit aggressivare i Sverige. Man har gått längre
vad av- regleringar beträffar, och branscher som är mer avreglerade i Sverige
än i Finland är bland andra taxi, tåg och busstransport, apotek och energi.
Butikernas öppethåll- ningstider är också mer reglerade i Finland än i
Sverige. Överhuvudtaget verkar kon- kurrensen på tjänste- och produktmarknaderna
fungera bättre i Sverige än i Finland. Om inte annat så återspeglar det
här sig i en högre prisnivå i Finland än i Sverige. En intressant fråga av
politisk natur är varför man inte har vågat vara aggressivare vad avregleringar
beträffar i Finland.
I boken nämns också bostadsmarknaden som en
marknad vars avreglering skulle vara av stor betydelse för den svenska
tillväxten. Intressant nog är faktiskt den finska bo- stadsmarknaden ett
undantag till det ovan- stående eftersom hyresmarknaden i Fin- land, till
skillnad från den svenska, tillåter fri hyressättning och också i övrigt
ger fastighetsägaren mycket större möjligheter att hyra ut sin lägenhet
eller hus än vad fallet är i Sverige.
Paradoxalt nog påminner de problem som en
dåligt fungerande bostadsmarknad orsakar tillväxten i Stockholmsområdet de
problem som finns i Helsingforsregionen, trots en mer avreglerad finländsk
bostadsmarknad. Det verkar som om både Stockholm och Helsingfors lider av
väldigt höga bostadspriser som hindrar jobbrelaterad in- flyttning till storstaden.
Troligtvis är förklaringen att hyresregleringen bara är en del av
bostadsmarknadens problem. Det krävs alltså också andra typer av reformer.
Åtminstone i Helsingforsfallet verkar det finnas en helt konstgjord brist på
mark – tomt- priserna är skyhöga trots att Helsingforsregionens kranskommuner
har hur mycket utrymme som helst att bygga på. Finland, och Sverige för den
delen också, lider verkligen inte brist på utrymme.
Sammantaget kan man säga att Andreas Berghs
och Magnus Henreksons bok är en lättläst och informativ bok som skall tas
som ett skickligt inlägg i den ekonomisk- politiska debatten. Bokens främsta
publik kanske inte är de professionella samhällsekonomerna, därtill är
bokens innehåll till största delen för välkänt, utan boken riktar sig
främst till politiker och andra beslutsfattare, eller varför inte till den
intresserade allmänheten. Ytterligare kunde man mycket väl tänka sig boken
som en aptitretare för studenter som börjar sina studier i samhällsekonomi.
EDVARD JOHANSSON
